Komposter för alla

En av de bästa sakerna med att ha en trädgård är att man kan ha en kompost. En kompost ger många fördelar. Om man betalar soptaxa efter vikt kan man sänka den rejält med en kompost, eftersom mycket mindre hamnar i hushållssoporna. Men framför allt är det bra för miljön, och den näringsriktiga kompostjorden gör att växterna i trädgården växer bättre. Idag tas bara 15 % av matavfallet till vara i Sverige. Resten bränns upp i sopförbränningsanläggningar.

Men även den som inte bor i ett friliggande hus kan ha en kompost. Det går att kompostera i källaren, på balkongen eller under diskbänken. Många tror att det är daggmaskar som bryter ned avfall i en kompost, men det är i själva verket betydligt mindre organismer som står för det mesta av arbetet. Dessa mikroorganismer behöver vätska för att leva och frodas, men det får samtidigt inte bli för blött i komposten. Därför kan man tillsätta sönderrivna tidningar i komposten, som suger upp en del av vätskan. Detta tips kommer från kompostspecialisten Gunnar Eriksson, som intervjuas i Dagens nyheter.

Bokashi

Om det inte är maskarna som gör jobbet i komposten, borde det då inte gå att ha en kompost nästan var som helst, förutsatt att man kan få igång mikroorganismernas nedbrytningsprocess snabbt. Faktum är att det kan man. Även den som bor i lägenhet kan kompostera med bokashi, en japansk metod där man komposterar matavfall i en lufttät hink, till vilken man tillsätter mikroorganismer. Matavfallet får jäsa i hinken i ungefär två veckor, och sedan blandas det med jord. Efter bara en månad har allt matavfall då omvandlats till jord.

Hinken i vilken man lägger matavfallet kan man ha under diskbänken. Man måste dock ha någonstans att göra av matavfallet efter två veckor. Detta är dock inget problem om man har vänner som bor i hus, eller som har en kolonilott.